- Julia Andersson

Find what you love and let it kill you.

Hej, hoppas ni har haft en bra början på dagen! SJälv sitter jag och är ganska stolt över mig själv. Har skrivit klart mitt engelska tal igår kväll och lite idag, nu gäller det bara att träna in den så blir det perfekt när redovisningen väl är. Börjar som tur halv ett idag så känner ingen ångest över att jag inte kommer att hinna med det! Går dock i skolan till sex idag, vi har nämnligen öppet hus i skolan dag. Så det blir graf i tre timmar för min del haha. 

Köpte förresten en supermysig & fluffig morgonrock till mamma igår och hon blev superglad, känns ganska bra när man lyckas ibland! Bloggen har varit lite trist på sistone som ni kanske märkt, inte kommit upp så många bilder, men inte hunnit ta några nya. 

Onsdag

Sitter på spanskan just nu, kändes lite segt att börja två idag. Fick inte så mycket gjort under förmiddagen, försökte verkligen med det där jäkla talet..

Kom iallafall till skolan. Klarade mig ända till skolan, fick sedan se en sak jag inte hade behövt därefter visade Johanna en sak jag inte hade behövt se. Och det gör ont i mig. Och hela dagen är förstörd precis som jag. Och gjorde en sak i skolan jag aldrig har gjort, vill aldrig behöva göra om det heller. Fyfan.

Efter skolan ska jag till stan snabbt och köpa mamma en födelsedagspresent som jag inte hann göra igår. Och pappa fyller ju år idag, men vi har typ överöst honom med presenter i år (eftersom han fyller 60), så tror inte han behöver någon mer. Men hoppas ni har det bra så länge, kramar. 

I ett rum fullt av människor kommer jag alltid att leta efter honom.

Vet att jag tjatar så mycket om detta hela tiden, men alltså nu är det såhär. VILL BARA BORT HÄRIFRÅN NU. Finns inget som får mig att vilja stanna i detta land en sekund till. Lite sjukt faktiskt, men det går fan inte bra alls nu alltså. Om ca två veckor och fyra dagar sitter jag på ett plan som åker långt från allt detta. Längtar ihjäl mig. Jobbigt att jag verkligen måste ta hand om skolan innan det. Har varit skoltrött alldeles för länge och vet ej vad jag ska göra längre åh. 

Catching Fire

Hej på er! Började dagen med matematik på morgonen och därefter engelska nationella som förhoppningsvis gick bra. Efter skolan åkte jag och Johanna hem till mig och åt middag. Åkte senare in till stan, hämtade biljetter och träffade Alle och Kevin. Gick runt i stan ett tag, mötte upp Jesper och kollade på Catching Fire! Som jag har längtat till att få se den. Och den var självklart bra. Tyckte dock bara att den slutade lite random, men lite coolt. 

update: Mockingjay ska tydlingen spelas in i två olika delar som kommer ut nästa år och året efter det... 

Kom hem för ett tag sedan och har typ proppat i mig lussebullar och någon bakelse som pappa hade köpt med sig då min kära mamsi fyller år idag! Men det känns ju nice, så är lite mätt på godsakerna nu. Börjar ganska sent imorgon vilket betyder att jag borde sitta och plugga tiden innan skolan. Hoppas på att det blir så också. 

20:32

Har precis tränat och sitter här helt lökig, men bestämmer mig ändå för att snabbt skriva ett inlägg. Mina vänner har genom åren bytts ut och så har det kommit nya och ibland ännu bättre än de förra. Men de har altid betytt allt för mig, skulle nästan kunna göra vad som helst för mina närmsta vänner. 

Kom att tänka på detta då min vän ringde mig gråtandes för bara någon halvtimme sedan. Är redan känslig som person så blir känslosam ganska lätt, så undra inte om jag fick gråten i halsen direkt. Men tycker verkligen att det är så sjukt tufft när folk ska behöva gå igenom saker själva, har upplevt det själv och vill verkligen inte att någon ska behöva uppleva det. Men ibland känns det bara så svårt. Särskilt över telefon. Vill bara krama om henne. Och som vän vill man ju kunna vara där och stödja. Satt stilla så länge efter samtalet med gråten i halsen och undrade vad man skulle göra för att få henne må bra igen. 

I dessa situationer sätter jag mig alltid in i vännens perspektiv. Då tänker man ju bara, vad skulle jag velat ha om jag skulle mått såhär? Åh. Nu börjar det snurra i mitt huvud så börjar tappa bort mig i vad jag egentligen ska skriva. Kände att jag bara ville skriva av mig. Kan samtidigt bara berätta för alla mina vänner att jag finns här för er ❤ och om någon av er andra någonsin skulle vilja prata så heter jag juliajhap på kik. Kram på er! 

Upp